018. Runda former och sneda hörn - bara för att vi kan!

Åh, tack för alla fina svar jag fått angående förra inlägget!
Både här på bloggen och på Facebook har det regnat in förslag, frågor och idéer, medan mina kära kollegor på jobbet ägnat kaffepausernas och matpausernas servetter och kontorspennor åt att rita nya finurliga lösningar. Jag borde egentligen bjuda hem hela bunten så får ni helt in real life vrida och vända mina möbler.

Och jag erkänner, visst var min förfrågan lite bristfällig och frågeställningen lite luddig och oklar
(vad är egentligen problemet?) därför har jag nu grävt fram en planritning över köket/vardagsrummet samt fotat lite bilder. Vassegod!

Japp, planritningen över kök/vardagsrumsflygeln,
bakre terrassen och poolen får vara med på ett hörn också.
Bardisken och vitrinen hör till fast inredning och matsalsbordet ska stå där det står,
annars får nog Svetsaren närvfel...

Första möbleringen (se foto i förra inlägget.)

Möbleringen just nu. (Foto på detta här.)

 Egentligen gillar jag mer och mer så som vi har det nu, det som jag störde mig på i början var ju dödutrymmet bakom soffan, men det har jag nästan lärt mig leva med. Det är ju egentligen bara en inställningsfråga, ett invant beteende insåg jag.

Jag har alltid fått höra att man skall ta tillvara rummen och möblera smart, utnyttja varenda kvadratmillimeter. I alla små studielägenheter jag haft har det alltid hängt på dendär sista millimetern, inget fick gå till spillo när jag skulle leva och vara på typ tjugoen kvadrat. Nu har vi ju verkligen inte det problemet Svetsaren och jag. Vi ryms trots ett tomt hör bakom en soffa, vi kan lyxa till det och till och med undvara det hörnet till ingenting, till en studie i dammbildning och till förvaring av katternas bortslarvade mjukismöss. Som en kyrkogård åt höstens sista flugor och som en perfekt gömställe om man vill undvika astmatikers.

Jag kände mig som en riktig krösus, så som pälsfarmarna säkert känner sig när de beställer en extra Mercedes, en till Swan - inte för att de behöver den utan för att de kan. Japp, jag har mitt hörn, bara för att jag kan. "Här knusslar vi inte med kvadraterna, höhöhö" (Eller var det nu igen bara för att jag väntar på en bättre lösning?)

Och så bilder på detta, tagna så att jag sitter i soffan med det berömda tomma hörnet:

Kikar lite till vänster, man ser matsalsbordet,
vitrinen (bakom den alltför ljusa ugglan), delar av bardisken och köket.

1. Rakt fram, delar av köket och bardisken.
2. Snett till höger, öppningen in till flygeln, en liten del av köket samt Svetsarens ögonsten;
hans 60" full HD, smart 3D Led.
Jag brukar dock kalla den kort och gott för TV.

Dessutom har ju jag inget problem med att folk inte kan se på TV ur den sista fåtöljen, Svetsaren och jag klarar oss bra med soffan och den andra fåtöljen, och är vi fler än vi två (+ nån luddig katt) så antar jag att dessa kommit för att umgås, inte för att se på Ernst. Jag rekommenderar till och med folk att umgås med oss om så skulle vara fallet, jag är verkligen urtrevlig när jag är utvilad och fått rätt dosering. (Haha.)

Det med med runda mattan har jag försökt få igenom redan innan vi flyttade, men Svetsaren totalvägrar!
Han har något emot runda former försöker han luddigt försvara sig. Men det kan ju inte stämma, varför har han isåfall mig? ;)