004. Detaljrik dialog om detaljer

Eva:
"Det ska bli jättekul att läsa mer om din inredningsstil och smak! För du har rätt i att din stil lämnar ingen oberörd. Det är busenkelt att inreda allt i vitt, för då behöver man inte tänka själv en endaste gång. More is more är däremot en svår stil eftersom den kräver att inredaren har sinne för vad som funkar ihop och vad som inte gör det. Som tur har du den förmågan."

Tack! Tack för att du tror på mig och tack för att du tog dig tid att kommentera! Jag hoppas att jag kan beröra, lämna er med en tanke. Inte vill jag sätta en massa tid och arbete på att vara en slätstruken blogg som passar in i mängden, vad vore idén med det? Dock vill jag inte heller vara den som provocerar bara för att provocera, det vore att sälja ut sig kortsiktigt och billigt. 

"Jag log lite när jag läste om din och Svetsarens balansgång. Jag kan känna igen mig! Svetsaren verkar ha liknande smak som Ingenjören. Jag har visserligen aldrig varit någon more is more-typ, men visst har jag också blivit tvungen att tona ner lite. Jag älskade mitt singelhem i Åbo, med möbler i svart, vitt och trä, med brunt läder, röd sammet, röda trasmattor, turkos väggbonad och gulsvartprickig gardin. När jag skriver det låter det som en katastrof men jag fick komplimanger av alla som besökte mig, så det var nog inte bara jag som tyckte att det var fint. :) "

Nu är det min tur att le! Tror du att det kan spela en avgörande roll  att din Ingenjör och min Svetsare är finländska, heterosexuella män av idag? Dessutom älskade jag också ditt Åbo-hem, en härlig balansgång mellan ombonad hemkänsla och ungdomlig fräschhet! En massa vackra och oväntade detaljer, utan att för den skull ge intrycket av oreda eller kaos. Synd att jag inte hittar nån bild därifrån i skrivandet stund, den hade kunna fungera som inspiration åt unga som flyttar hemifrån, att se hur mycket man egentligen kan göra i en hyreslägenhet, "bara" med hjälp utav textilier, möbler, tavlor och belysning. Man behöver inte tapetsera om och byta golv (och det får du garanterat heller inte göra) för att ge sitt boende en specifik prägel.

"Vårt nuvarande hem är vuxnare och tråkigare. I ditt förra inlägg skrev du att du hatar opersonliga hem. Det förstår jag, men jag vill också försvara mig med att säga att det ibland finns en poäng med opersonliga lösningar. I vårt vardagsrum hänger nu intetsägande vita linnegardiner istället för de underbara tjocka och mönstrade som jag först hängde upp. Helt enkelt eftersom jag vill ta vara på allt ljus och med de nästan osynliga gardinerna ser fönsternischen mycket större och luftigare ut. Men om man som du bor i ett jättehus med imponerande takhöjd är det naturligtvis inget problem. :) "

Jag känner igen mig i tankesättet 'vuxnare och tråkigare'. För visst är det till viss del så för mig nu också, eller egentligen under tiden som vi byggde, när alla fasta inredningar och ytmaterial skulle väljas och planeras. Visst hade det varit kul att släppa alla hämningar och följa alla mina spontana infall, det hade säkert blivit vackert det med, men hur beständigt hade det varit? Hade jag om tio år fortfarande tyckt att min ferrariröda köksinredning varit fräsch och modern? Eller hade jag inom fem år tröttnat på den karneval av färger som utgjort basen i vårt hem?

Så jag tyglade mig, eller rättare sagt; Svetsaren tyglade mig. Och jag är nöjd över de besluten vi tog då, för nu kan jag verkligen gå hela linan ut om jag så vill med alla kompletterande material. För basen, trots att den är intressant i sig, så bestämmer inte vilka möbler och textilier som passar var. Att begränsa sig då gör att jag över huvud taget inte behöver begränsa mig nu. Det ger mig en sådan enorm kick och Svetsaren en sådan enorm huvudvärk.  

"Trots att jag i grunden är mer som du förstår jag Svetsaren. Jag tål inte heller små fåglar, porslinskatter och djur ur Kinderägg. Jag har börjat inse det fina med minimalism, att rena fräsha ytor ger mig energi medan okontrollerade högar av prylar irriterar. Jag är så trångbodd att det inte finns utrymme för extra prylar. Men eftersom jag älskar vackra saker dekorerar jag med fina nyttoprylar. I köket har jag t.ex. en favorithylla där jag låter mitt eleganta durkslag och min älskade tekanna stå framme. :)"

Till mitt försvar så har jag inte sparat ett enda djur ur Kinderägg efter denna påsk, hemma hos mig alltså. Hemma hos mamma har jag en orm i byggsats som slingrar sig i hennes påskgräs, hoppas hon inte har slängt ut den nu när påsken är över...

Resten har jag försökt kringgå, avgör ni om ni tycker att jag lyckats!

Porslinskatter. Men ett lejon i gips som vakar över dig på toaletten, det är väl ändå okej?

Katter i form av skyltar kan väl heller inte räknas? Och en stor skål med mjuka möss, det nämndes ju inte ens!

Ljus och ljuslyktor är något som också klassas som både livsfarligt och onödigt pynt.
Själv skulle jag nästan kunna tänka mig att leva utan eldriven belysning,
bara jag fick ha massor av tända ljus i varje rum.
Stora, mjuka djur är heller inte alls samma som små djur ur Kinderägg. Här kraschar dock 'vuxet och tråkigt'...

Sist men inte minst:
små fåglar och ugglor i egna holkar är två vitt skilda ting, fråga vilken ornitolog som helst!
Krukväxter är också superonödiga.

...Jag har en del kvar på kompromisstadiet, eller hur?

003. Triisixti outdoor

Passade på att springa runt huset i kortärmat idag och fotografera fasadbilder i det vackra vädret. Fasadbilder förresten, det är verkligen ett passande allround-ord för fotografier som man prånglar ut av sig själv och sitt liv i sociala medier. Bilder som skall verka tagna lite i förbifarten, nästan i misstag, ur rätt vinkel, i rätt ljus, lagom eftermanipulerade för att sedan lite nonchalant läggas ut på Facebook, blogg eller Instagram.
 
Sedan bevakar man flödet som en hök för att se vem alla som gillar, kommenterar och delar. Och gud nåde om ingen bryr sig! Inte för att du själv bryr dig om sådant, nejnej, du har ju ditt perfekta liv helt på riktigt, (det som du fotade och delade) men du tänker ju på de andra stackarna, dina "vänner" och följare, de utan liv, det är ju för dem som du gillar det de gillar och kommenterar det de kommenterar och följer det de följer och håller koll på det de håller koll på. Det är ju inte för din egen skull, men man vill ju hänga med.

Jag har ett perfekt exempel på detta från i morse. Kolla in denna bild:
Visst ser det fantastiskt ut? Jag, nyvaken klockan 06:30, passar på att avnjuta en kanna nybryggt te, två nygräddade semlor med grönsaker och knaperstekt bacon samt en skål härliga krispiga flingor med ekologisk mjölk, på vår terrass ute solen. Denna bild som tagits lika spontant som denna frukost blev till, eller hur det nu var, säger så mycket mer än vad min text här under försöker ge sken utav.

Frågor som borde dyka upp hos oss med lite sunt förnuft och kritiskt tänkande:
- Är det verkligen såhär soligt och varmt 06:30 i april i mellersta Finland?
- Vem i helsike stiger upp så pass tidigt en lördag morgon att man kan äta frukost 06:30?
- Två nygräddade semlor?
- Ekologisk mjölk?

Som svar på första frågan; jag vet inte, jag har inget minne av att jag någonsin varit vaken den tiden. Den som vaknar får se. Detta besvarar ju dessutom andra frågeställningen galant! Sanningen är att Svetsaren ringde mig 10:30 i förmiddags och väckte mig. Då hade han hunnit vakna, klä på sig och äta frukost (säkert inte ute på terrassen), packa bilen, hämta släpkärran, köra in till stan, handla på K-Rauta, besöka kökstillverkaren och vara påväg hem igen.
Han undrade vad det blir till lunch.
Jag svarade frukost.
Och det blev det!
På terrassen!
klockan 11!

De uppmärksamme ser att det inte är alls två nygräddade semlor, den är ju två halvor! Färskheten är svår att ifrågasätta, men eftersom allt annat hittills balanserat på gränsen till lögn, så kan vi kallt räkna med att brödet köptes igår när blogginnehavaren veckohandlade. Dock är detta med eko-mjölk en solklar rövare! Det finns ingen, INGEN som verkligen dricker ekologisk mjölk som måste påpeka att de gör det! De kallar det kort och gott för mjölk, precis som jag gör med min laktosfria och fettfria mjölk, jag säger mjölk, allt annat vore mycket tillgjort och konstlat.

Här är även resten av sanningen:

 Aha! Förutom att denna lunch-frukost till innehållet är en mycket förskönad version av sanningen, så är även den stillsamma utomhus miljön det. Här ser vi klart och tydligt hur jag försoffar mig med min sena frukost medan Svetsaren inte bara hunnit runt halva världen utan även påbörjat dagens terrassbygge. Så mycket för den fasadbilden.

Här kommer förresten de redan utlovade, riktiga, fasadbilderna.

Huset från sydöst, alltså rakt framifrån, så som det ser ut från Rix8:an.
Terrasslocket och trapporna är klara, ännu återstår inklädning av pelare, undertaksbräden samt lite el-arbeten.

Fasadbild söderifrån.
Så fort tjälen gått ur marken blir det att jämna upp gårdsplanen, breda ut matjord och så in gräsmattan. 

Huset från sydväst. Hår kommer vi att så in gräsmatta, plantera buskar och blommor samt fixa lite utebelysning. Någångång när vi hinner. Den röda kojan är katternas utehem.

Fasadbild från väster.
Här ser ni vårt nuvarande projekt, terrassen på baksidan.
Den blir ca 50 kvadrat och har en infälld badtunna i yttersta hörnet, mot utsikten och solnedgången. Ahh.

Huset sett från nordväst. Den mäktiga flygeln med den vinklade gaveln, de stora fönsterna och den enorma takhöjden.  

Såhär ser vårt hus ut norrifrån. Här ser vi matsalsfönstret och hjälpköksingången.
Här fattas ännu en trappa och ett litet tak, en hundhage, en tvättställning, gräsmatta och trädgårdsland, buskar och träd. Det kommer när vi hinner.

Fasadbild från nordöst. Lägg märke till grannen frass Laban som är påväg hem från en lekdag hemma hos oss.

Och sist och slutligen, bild tagen från öster. 

 Det var dagens 360-tour, vad tyckte ni? Våga fråga om det är något ni undrar!
Until next time!

002. För att vi trots allt gillar varandra

Vad tycks? Tyckte den 'gamla' headern (som jag gjorde igår) såg för rörig ut, den innehöll alldeles för många detaljer. Tror faktiskt det är första gånget i mitt liv som jag tyckt att något överhuvudtaget har varit för detaljrikt, "more is more" är ett rätt självklart konstaterande och ett motto som jag brukar leva efter. 


Gårdagens header.

 

Nya headern.



Den nya headern har jag nu försökt hålla relativt stilren, satsat på att få huset i fokus samt... frukt. Jag vet inte, men jag bara älskar dessa stiliserade meloner och kiwisar, för att inte tala om färgerna sen! Laxrosa kombinerat med olivgrönt och mörkgrått, detta mönster skulle jag lätt ha som tapeter eller gardiner - om det fanns. Och om jag inte skulle ha en sambo, Svetsaren, som inte delar min enorma förkärlek för färg och form (förvånad någon?). Många om. Därför är det lite spännande att vi faktiskt byggt ett helt hus ihop, min Svetsare och jag, och, nu kommer det knepigaste av allt; att vi båda är nöjda över slutresultatet. Att ingen av oss strök med när vi valde kakel, klinkers och tapet. Att fasadfärgen inter förfasar den ene och att tak- och golvpanel går ihop med resten av inredningen samt med oss båda. Jag lovar, jag ljuger inte!

Min estetik klarnar efter hand här på bloggen, men Svetsarens, där har ni en helt annan syn på vad som är snyggt och inte. Här skall det vara mycket metall och bortat stål (man kunde ju tycka att han skulle få nog av det under arbetstid, men icke!) rökfärgat glas och mörka rubusta ytor. Färgskalan är grå, svart, vitt och brunt - och mönster, prickar, blommor och bollar är det läskigaste han vet. Samma gäller små fåglar, porslinskatter och djur ur Kinderägg. Det man inte har praktiskt nytta av (till nyttoprylskategorin räknas saker som tv:n, datron, högtalare och toalettstol) saker som man bara har för att de är estetsikt tilltalande, saker vars enda uppgift är att vara dekorativa, är överflödiga, dammsamlande och högst onödiga.

Kort sagt: allt jag gillar avskyr han. Dock gillar han mig trots mina vilda idéer, och jag gillar honom trots att han inte gillar det jag gillar, så då måste vi bara gilla läget och få det att fungera. Det är härifrån denna blogg tar sats, så häng med!

Hennes majestät Queen Quattro och brorsan Grr... Garrett. Kan ni se honom?
Han är så otroligt svår att fånga på bild för att han är helsvart.

En del av vårt vardagsrum. Soffgruppen är i off-white läder och har en hel del år på nacken. Snyggt och ekonomiskt!

001. Välkomna hem till mig!

Nystart! Ni som tidigare hittat in på denhär adressen vet att detta tills idag har varit en dåligt uppdaterad blogg om min sjukdom och mitt mående, så blir säkert glatt överraskade att det numera finns liv här, även om innehållet helt och hållet förnyas. Nu skippar vi sjukdom och elände, det finns nog där ändå, ombloggat eller inte, nu satsar vi på färg och form – sådant, om jag får säga det själv, är bra på.

Patriksbackan – för att det finns andra färger än  vitt, är det ännu en puttenuttig inredningsblogg och isåfall, tycker jag verkligen att världen behöver en till? Jag tvivlade, men efter att vi flyttat in i vårt nybyggda hus på Patriksbackan och vallat runt släkt, vänner, bekanta och mindre bekanta, (helt obekanta? Mycket möjligt.) likt bostadsmässvärdar genom skrubbar och toaletter, så har vi fått lära att vårt hem inte är som andras.

Det beror säkert främst på att jag inte är som andra. Det är något som jag också fått lära mig. Jag förstod att detdär med huset var en komplimang, så därför tar jag även detta som en. Så, för att komma med en motpol till allt vad Lantlig Romantik och Shabby Chic heter så vill jag nu ger er den nakna sanningen bakom vårt personliga hem och min estetik.

Finns det något som jag hatar så är det opersonliga hem! Hem som är inredda och färgsatta (tveksamt här om vitt verkligen räknas som färg kontra färgsatt, men det får duga) så att de ser ut som direkt tagna ur ett svenskt inredningsmagasin från 2010. Som en arrangerad utställning, som en bild ur en Ellos-katalog, bara priserna och en lagerstatus som fattas. Vart försvann individen? Var är du? Visst kanske man vill passa in på jobbet eller på gatan, men hemmet skall väl ändå vara den plats där man ska få vara sig själv och som ska spegla just det – en själv?

Inspireras eller irriteras – välkommna hem till mig!

Fick en pigg bukett av en pigg herreman!

Quattro [Quattroza Burrberry Patricscatto] sitter olovligt på matsalsbordet.
(Meen, så såg hon ju så söt ut där hon satt, att jag måste knäppa en snabb bild,
innan jag jagade bort henne... Allt för konsten.)

Smygtitt in i sovrummet. Mörkbrunt, guld, orange, grönt, silver, grått och rosa,
vem sa att man behöver vitt för att  matchar allt? Bara... matcha allt!