torsdag 24 april 2014

002. För att vi trots allt gillar varandra


Vad tycks? Tyckte den 'gamla' headern (som jag gjorde igår) såg för rörig ut, den innehöll alldeles för många detaljer. Tror faktiskt det är första gånget i mitt liv som jag tyckt att något överhuvudtaget har varit för detaljrikt, "more is more" är ett rätt självklart konstaterande och ett motto som jag brukar leva efter. 

Gårdagens header.
 
Nya headern.



Den nya headern har jag nu försökt hålla relativt stilren, satsat på att få huset i fokus samt... frukt. Jag vet inte, men jag bara älskar dessa stiliserade meloner och kiwisar, för att inte tala om färgerna sen! Laxrosa kombinerat med olivgrönt och mörkgrått, detta mönster skulle jag lätt ha som tapeter eller gardiner - om det fanns. Och om jag inte skulle ha en sambo, Svetsaren, som inte delar min enorma förkärlek för färg och form (förvånad någon?). Många om. Därför är det lite spännande att vi faktiskt byggt ett helt hus ihop, min Svetsare och jag, och, nu kommer det knepigaste av allt; att vi båda är nöjda över slutresultatet. Att ingen av oss strök med när vi valde kakel, klinkers och tapet. Att fasadfärgen inter förfasar den ene och att tak- och golvpanel går ihop med resten av inredningen samt med oss båda. Jag lovar, jag ljuger inte!

Min estetik klarnar efter hand här på bloggen, men Svetsarens, där har ni en helt annan syn på vad som är snyggt och inte. Här skall det vara mycket metall och bortat stål (man kunde ju tycka att han skulle få nog av det under arbetstid, men icke!) rökfärgat glas och mörka rubusta ytor. Färgskalan är grå, svart, vitt och brunt - och mönster, prickar, blommor och bollar är det läskigaste han vet. Samma gäller små fåglar, porslinskatter och djur ur Kinderägg. Det man inte har praktiskt nytta av (till nyttoprylskategorin räknas saker som tv:n, datron, högtalare och toalettstol) saker som man bara har för att de är estetsikt tilltalande, saker vars enda uppgift är att vara dekorativa, är överflödiga, dammsamlande och högst onödiga.

Kort sagt: allt jag gillar avskyr han. Dock gillar han mig trots mina vilda idéer, och jag gillar honom trots att han inte gillar det jag gillar, så då måste vi bara gilla läget och få det att fungera. Det är härifrån denna blogg tar sats, så häng med!

Hennes majestät Queen Quattro och brorsan Grr... Garrett. Kan ni se honom?
Han är så otroligt svår att fånga på bild för att han är helsvart.

En del av vårt vardagsrum. Soffgruppen är i off-white läder och har en hel del år på nacken. Snyggt och ekonomiskt!

1 kommentar:

  1. Det ska bli jättekul att läsa mer om din inredningsstil och smak! För du har rätt i att din stil lämnar ingen oberörd. Det är busenkelt att inreda allt i vitt, för då behöver man inte tänka själv en endaste gång. More is more är däremot en svår stil eftersom den kräver att inredaren har sinne för vad som funkar ihop och vad som inte gör det. Som tur har du den förmågan.

    Jag log lite när jag läste om din och Svetsarens balansgång. Jag kan känna igen mig! Svetsaren verkar ha liknande smak som Ingenjören. Jag har visserligen aldrig varit någon more is more-typ, men visst har jag också blivit tvungen att tona ner lite. Jag älskade mitt singelhem i Åbo, med möbler i svart, vitt och trä, med brunt läder, röd sammet, röda trasmattor, turkos väggbonad och gulsvartprickig gardin. När jag skriver det låter det som en katastrof men jag fick komplimanger av alla som besökte mig, så det var nog inte bara jag som tyckte att det var fint. :)

    Vårt nuvarande hem är vuxnare och tråkigare. I ditt förra inlägg skrev du att du hatar opersonliga hem. Det förstår jag, men jag vill också försvara mig med att säga att det ibland finns en poäng med opersonliga lösningar. I vårt vardagsrum hänger nu intetsägande vita linnegardiner istället för de underbara tjocka och mönstrade som jag först hängde upp. Helt enkelt eftersom jag vill ta vara på allt ljus och med de nästan osynliga gardinerna ser fönsternischen mycket större och luftigare ut. Men om man som du bor i ett jättehus med imponerande takhöjd är det naturligtvis inget problem. :)

    Trots att jag i grunden är mer som du förstår jag Svetsaren. Jag tål inte heller små fåglar, porslinskatter och djur ur Kinderägg. Jag har börjat inse det fina med minimalism, att rena fräsha ytor ger mig energi medan okontrollerade högar av prylar irriterar. Jag är så trångbodd att det inte finns utrymme för extra prylar. Men eftersom jag älskar vackra saker dekorerar med fina nyttoprylar. I köket har jag t.ex. en favorithylla där jag låter mitt eleganta durkslag och min älskade tekanna stå framme. :)

    SvaraRadera