torsdag 27 november 2014

030. TBT: Att bygga ett palats åt en diva...

Svetsaren och jag bläddrade igenom bilderna från byggtiden igår. Tänk vad snabbt man glömmer, trots att vi inte bott längre än åtta månader här. Och visst, byggande pågår ju dessutom ännu. Ytterbelysningen fick vi kopplat för bara nån vecka sedan och garaget håller Svetsaren på att inreda som bäst. 

För se, ni trodde kanske att jag var den drivande och enda kraften när det gäller att pynta, färgsätta och styla. Icke sa Nick, it takes two to tango! Nu när vi fått insidan av huset klart, kör han nämligen solo i garaget! Här har det googlats garageinspiration. (Då menar jag bilder av palatsliknande hallar med marmorgolv som man parkerar sin samling av Lamborghinis i, inte ett normalt skivfärdigt som man fyller med de grejer man inte behöver för säsongen och kanske en bil eller två...) Här har det specialbeställts både det ena och andra från Kina, han begrunda färg, inredning, belysning och eventuella extra ytmaterial. Än så länge parkerar jag faktiskt bara min bil där inne, men jag lovar er bilder sen när han är klar. 

Byggbilderna var det ju, det är ju trots allt Throwback Thursday, här kommer ett litet, litet axplock, en vacker dag lovar jag er en bättre presentation, ifall någon är intresserad! :)
29.04.2013. För att kunna bygg upp, måste man först gräva ner.
Och det är verkligen massor som skall grävas ner!
15.05.2013. Ibland, ofta blev det sena kvällar - tidiga nätter -
 för att allt skulle vara klart till nästa dag med nästa projekt.
Här styroxar pappa Byggnadsingenjören det sista varvet (4/4)
så att VVS-killarna har något att fortsätta ifrån på morgonen när de kommer.  
05.06.2013. Morgon. Så kommer äntligen huset i element!
Dagen när vi fick andas ut en gång och låta andra göra sitt jobb.
Redan till kvällen var dock Byggnadsingenjören och Svetsaren i full gång igen
 för att få ställt inför nästa dags projekt.
Men sådan är byggtiden. Intensiv, men förhoppningsvis då också kort. 
05.06.2013. Kväll. Såhär såg det ut redan samma kväll när hela familjen var på inspektionsrunda.
Visst har vi här en lång väg ännu, men tänk att vi denna morgon inte hade annat än en ganska grå och trist betonggrund.
,
03.11.2013. Första tapetvåden i köket. Såhär såg det ut för nästan exakt ett år sedan här, tänk det!
21.11.2013. För ett år och 6 dagar sen kom inredningen till hjälpköket och Patriksbackan började sakta men säkert mera likna ett hus än en byggarbetsplats.
14.09.23013. Och där tröttnade vi denna gång. Quattro har varit med under hela byggprocessen, hon sov, oftast på den mest malplacerade ställen på byggplatsen, och kunde inte bry sig mindre i om folk sågade, hamrade eller cirklade.
Detta skulle bli hennes palats, hon hade kommit för att stanna.

onsdag 26 november 2014

029. Stalkers

Likt världens stora bloggar har även jag en trogen krets av läsare. Läsare som varje dag vant knappar sig in hit, noggrant läser mina inlägg och minutiöst granskar mina bilder. Jag kallar dem mina fans, och som ett litet tack för att de ger mig så mycket av sin tid, så tänker jag ge dem lite av min - här, i form av ett alldeles eget inlägg med bild och allt!

Svetsaren och Garrett, No.1 och No.2! :)
Det är roligt att se att min läskrets ökar nästan dagligen och att fler och fler hittat hit för att stanna, så jättetack till er också, trots att jag inte hänger ut er med bild och allt. ;)  Men om ni vill får ni gärna knappa in en kommentar, skulle vara kul att vet vem ni är. :)
Nu kallar jobbet!

tisdag 25 november 2014

028. Se då smyga tomtar upp ur vrårna...

Med endast fem dagar kvar till december anser jag att julpynten kan få komma smygande. Varför spara allt pyntande, fejande, bakande, handlande till ett enda stort stressmoment strax innan jul? Det är väl ändå inte meningen med lugnets högtid? Nej, pynta och baka när du känner för det och så lovar jag att julafton kommer att komma även i år, trots att du kanske aldrig hann känna för att städa.

I år skall det bli en extra rolig jul, för vi ska fira första gången här i nya huset på Patriksbackan! Och alla kommer att vara här och fira tillsammans med oss, hela jag blir alldeles varm när jag tänker på det! Men tro inte för den skull att jag varken överplanerar eller överstädar. Våra familjer kommer hit för att umgås, inte för att syna mina hörn eller för att följa ett minutschema av program. Det enda jag vet är att vi ska äta oförskämt länge ett dignade julbord med allt som alla tycker att är gott. Efter det är det fritt att släppa livremmen, inta en avslappnad position och göra det man känner för för stunden. Här finns ju allt man kan önska för en lyckad fortsättning; trevligt folk, dämpad julmusik, mjuka katter och julgodis och glögg i överflöd.
Inser ni hur mycket jag ser fram emot detta?

Självklart kör vi lite bilder på de julpynt som redan smugit sig fram här på Patriksbackan:
Såhär ser det när kan kikar in i vardagsrummet från stora hallen.
Julgardinerna saknas ännu och självklart granen. :)
Ser ni?
Jag har äntligen fått tag i den runda matta som jag sökt så länge,
visst blev det mycket bättre såhär?
Körsbärsträdet har fått små discobollar ("man pyntar det man haver"?)
och så har jag grävt fram ännu mer ljus, till Svetsarens stora fasa...
Och mina möss! De har nu fått förflytta sig från sin vas i biblioteket
 och bor numera i en stålkorg, julen till ära.

måndag 24 november 2014

027. Den vilade sig bara på vägen


Den är här!
Det som jag tänkte vänta ihjäl mig på här har äntligen dykt upp! Vilken lycka när telefonsamtalet kom, jag äkte iväg för en fredagskväll på jobb och Svetsaren fick skippa sina eventuella planer på fredagsmys och köra iväg till Coccola för att hämta ut min dyrgrip. Sen när jag kom hem efter åtta timmar på jobbet var allt klart; den gamla nedmonterad och  bortförd, den nya inburen, uppackad, monterad, möblerad och bäddad. Fyra timmar hade bara själva monteringsbiten tagit, Svetsaren bannade ritningarna som kommit från Estland men som bara varit skrivna på tyska, dessutom saknade han gubben från IKEA-ritningarna som hjälpsamt brukar peka på det du ska göra. (Gubben som han hade hatat när vi (han) monterat hemmets övriga möblemang; "ingen kan ha så stint att fatta vad det är frågan om!")

IKEA-gubben!
 Nå, hur som fick han ihop sängen så numera sover vi som små kattungar; Svetsaren, jag och kattungarna.
Den är mycket hårdare än vår gamla, vilket gör att Svetsaren inte längre vaknar med sjuk rygg varje morgon, medan motorfunktionerna för huvud- samt fot/knä-ända gör det bekvämt att läsa böcker, Svetsaren slipper mina snarkningar och jag slipper kalla fötter; helt klart en bra investering. :)
Självklart lite bilder på det! (Vem säger nu nej till sängkammarbilder?) ;)

Ingen drastisk förändring rent inredningsmässigt, trots att det påverkat vår sömnkvalité enormt.
En gavel letade vi länge redan till den förra sängen, jag skulle inte vilja påstå att detta heller är den "rätta", men eftersom jag fick gnällt med den i priset så får den vara, bättre än att vara utan, det är ju trots allt såhär slät, trist och intetsägande sänggavlar ska se ut just nu...
Självklart måste sängen även godkännas av den som sover absolut mest i familjen.
När hon vaknar ska jag fråga vad proffset tycker.

söndag 23 november 2014

026. Ni kan aldrig gissa var det är placerat

Nu när temperaturen äntligen börjar ligga mera strax under noll- än strax över nollstrecket
 och ett tunt, tunt snötäcke envist hänger kvar,
så tyckte Svetsaren och jag att det var dags att sätta ut fågelbrädet med mat åt alla hungriga småfåglar.
Nu är det dock vissa som har missuppfattat vad som är buffémat och vad som är dess gäster...
Quattro: "Self service? Utomhus? Fnys, så opraktiskt!"
Garrett: "Self service? Strax utanför dörren? Purr, så praktiskt!"

torsdag 20 november 2014

025. TBT: Big Ben har säkert elektronisk fjärrstyrning...

Yes, nu är det torsdag igen, vilket betyder att jag får berätta något gammalt som trots det är nytt för er!

Alla, då menar jag verkligen alla, som vi vallat runt här hemma hos oss har tagit vårt hem, vår stil och vår inredning bra, sällan har någon sagt rakt ut åt oss att det ser för jävligt ut här. (Förvisso kan det bero på att de flest som besökt oss har någon personlig kontakt till oss också annars, så en sådan kommentar skulle ju kunna påverka en fortsatt framtida relationer negativt, alltså har man låtit bli av helt taktiska skäl. Eller så är man den finkänsliga typen, man sparar helt enkelt skitsnacket till bilresan hem och till en privat tråd online, så att vi inte ska ta illa upp - innan vi hör det ryktesvägar några dagar senare, våga älska den Finlandssvenska ankdammen! ;) Eller, så kanske man helt enkelt inte har någon åsikt, man har svårt att ta in färg, form och omgivning överlag. Vad vet jag.)

Parentes. Hur som har reaktionerna varit ungefär de samma, och det komiska är att alla även ställt denna fråga, som jag ska besvara i detta inlägg så att ni slipper leva i ovisshet. Detta gäller ett fenomen som beslöjats med mystik i vårt hem, ett fenomen som väcker frågor, även hos den minst alerta.
Vi pratar förstås om - vår klocka i köket.
              
Japp, just denhär.
Klockan med en diameter på 83 cm, placerad på närmare 5 meter höjd. 
Hur gör vi egentligen när vi ändrar till vintertid?
Kort och gott: vi gör ingenting. Nemas.
Svetsaren däremot, han drömmen mardrömmar ett halvt år på förhand, höjer livförsäkringspremier och ber till högre makter alltid när det vankas detta med att flytta nån timmen hit eller dit.
Förutom det gör han även följande:  
Klättrar upp på köksinredningen via en specialbyggd bock (kallat 'älgtornet')
eller via en förlängd lättmetallstege med gummiskor
-  japp, vi prövar nya, lika kassa, lösningar varje gång...
Sedan följer en 'enkel' tre-stegs-plan: 
Han är bra min Svetsare,
han brukar dessutom frilansa lite och sätta till ett till moment vid punkt två:
han ställer inte bara in, han byter även det pyttelilla AA-batteriet samtidigt!
Fantastiskt hur innovativt med multitasking!
Och där har ni det.
Nu tänker ni säkert att dethär var ju en himla massa slit för att flytta en timme två gånger i året. Flytta klock-jäveln istället!! Detdär vågar ni säga högt för att ni sitter framför en skärm väl medveten om att jag inte kan höra era åsikter.

Fast ibland, två gånger i året ungefär, får jag dock en känsla av att Svetsaren tycker lite likadant...

tisdag 18 november 2014

024. En katt med en blogg


Eftersom matte tycks vara fullt upptagen med annat 
så tänker jag vara en duktig katt och hålla bloggen vid liv så länge.

Alla vet ju att jag är en fantastisk trendsetter, någon man gärna låter sig inspireras av, purr-purr,
därför tänker jag bjuda på det jag är allra bäst på purr-purr
(tveksamt dock om det finns något jag INTE skulle vara bäst på pur-purr-purr...)
nämligen skönhetstips med fokus på vinterns fester!

Först, min header (vad trist den nuvarande är, så utan klös!)
Sådär ja, då var min blogg officiellt igång!
Måste säga att jag är verkligt nöjd med hur min selfie till headern blev,
den framhäver verkligen hur perfekt jag är och känner mig
- se bara vilken pondus min rejäla vinterkrage speglar!
Och min nos, lagom rosa, inte för flickig, det understår inte en ung dam som mig!
Ögonen sen; stora mörka pupiller och runt omkring skönjer man det gnistrande gula,
en accentfärg som piggar upp och överraskar i vintermörkret.
Mjau, vilka många bra skönhetstips jag redan delat med mig! Purr-purr.Iaktta också öronen, vaket toppiga, men med en fenomenal filtreringsfunktion;
helt automatiskt silar de bort allt som har med vistelse utomhus att göra
 och lystrar extra mycket om det är bitar i sås eller grädde på gång.
Detta gör att man inte behöver vakna i onödan och missa viktiga minuter av sin skönhetssömn.

 På tal om skönhetssömn, detta med bloggande tar mer tid än beräknat, så om jag skall få mina viktiga 23 timmar sömn per dygn bör jag nog ta en lite lur nån timme innan jag fortsätter, purr-purr... 

 Åååh, MJAU! Garrett, min bror, jäkla frass, låter mig inte sova ifred innan jag bloggar klart! Fräs-fnys!
Lika bra att dra ihop en snabb avslutning, så får ni testa mina fantastiska tips i lugn och ro!

 Ett sista snabbtips innan jag skall tvätta mig bakom öronen och sova nån timma,
om du måste släpa med dig en avce till någon av alla dessa viktiga tillställningar i vinter,
se då till att välja en kavaljer som framhäver allt som är bra med dig (i mitt fall allt).
Här är min bror en bra kontrast/kavaljer till mig; svart framhäver vitt, hans grova långa päls framhäver min mjuka och fluffiga, samt att han på bild oftast flyter in i den mörka bakgrunden vilket ger mig allt rampljus.
Perfekt som avec! Purr-purr.  
Det var allt från mig denna gång,
se nu till att forsätta att följa med denna blogg, annars KLÖSER JAG DIG!
Purr-purr.

måndag 10 november 2014

023. Jag lurar på folk grönsaker i smyg...

Genast när jag kom hem från jobbet idag satte jag igång att baka i köket. Att baka hör till mina stora intressen och alltid emellanåt bakar jag mot beställning, så även denna gång. Jag hade fria händer, både smakmässigt och visuellt - enda riktlinjerna var 'muffins' och 'större mängd' - helt perfekt för mig alltså!

Cupcaksen fick väl godkänt när de avhämtades (jag hade enkom gjort några extra, två har jag gömt undan åt Svetsaren och mig som vi strax skall mumsa i oss och en tredje fick agera smakprov, tja, bot mot snååltanne). Jag hoppas att de stryker med allihop imorgon när bjudningen går av stapeln och att alla närvarande får en fin eftermiddag! :)   

Resultatet i bilder!
I väntan på ugnen. Smeten innehåller riven morot (i massor!) kanel och kardemumma,
en perfekt balans mellan höst och vinter. 

Under tiden cupcaksen gräddades gjorde jag ett gäng små morötter av sugarpaste.
Desto mer socker, desto mer trivs diabetikern i mig. :)
Gänget, färdig monterade med creme cheese-topping, grön glasyr, strössel och minimoroten.
Nepp, nu är Svetsaren otålig,
 dags att avsluta här och själv avnjuta denna med ett glas kall mjölk! :)

fredag 7 november 2014

022. Har posten tagit den som gisslan?

Gah! Som jag väntar! Som ett riktigt otåligt barn inför julafton har jag väntat sen i fredags!
Egentligen har jag i smyg väntat ända sedan jag efter två timmars förhandlingar om tjocklek, bredd, tygval, tygfärg, val av fötter, material  och höjd, val av mjukhet, val av tillbehör, val av funktionera, testa, känna, pröva, jämföra och en kaffe på det vid möbelfirman för att sedan skriva under köpeavtalet. (Gissa hur mycket ångest Svetsaren hade redan efter en kvart av min knaggliga finska och envetna krav och frågor, på min knaggliga finska.) Sen dess har jag egentligen väntat, fast jag vetat att det tar tre veckor för fabriken att skräddarsy min möbel.

Och i fredags var det leveransdag! Den skulle komma med postens rekka rakt till min ytterdörr, bara för Svetsaren att lyfta av, släpa in, packa upp, montera, slänga ut den gamla, möblera, möblera på ett annat sätt för att jag skulle kunna vara säker, möblera på ett tredje sätt, fundera över det första en gång till för att tillslut ställa den precis var den förra redan stått. Och jag skulle överlyckligt se på. Alltid kul att göra saker tillsammans som par! :)

Nåja, den kom inte i fredags, men inga tårar för det, det var ju trots allt om tre veckor, tidigast på fredag.
I lördags var det ju söndag och på söndagen var det ju också söndag. Men mig veterligen var det måndag i måndags, tisdag i tisdags, lill-lördag i onsdags, TBT igår och ännu ingenting! Fatta att jag är otålig!

VAR ÄR DEN?!
Gissningar på vad jag köpt?
Tuuuuusen sidor kauppasopimus;
allt ska stämma - färg, material, höjden, bredder, tillbehör, funktioner...
Jag har finslipat det hela, Svetsaren har fått gråa hår.

torsdag 6 november 2014

021. TBT: Sommar VS Vinter

TBT - Throwback Thursday - Låt oss vara ärliga; internetslang för bloggtorka. 
En ursäkt för bloggare att varje vecka, alltid på torsdagar, kunna sätta upp något gammalt och ickeaktuellt bullshit för att slippa komma på något nytt. Det är som vanliga människors söndag, typ. Man postar ett till synes nytt inlägg, men egentligen har man en vilodag. (Ofta blir dessa TBT-inlägg dessutom skrivna redan på onsdag, för att sedan automatiskt av bloggportalen publiceras först på torsdag, vilket gör inlägget om möjligt ännu mindre färskt och ger bloggaren ännu mera vila.) 

Så varsågod! Här kommer ett inlägg som är skrivet igår, publicerat först idag, med bilder från flera månader tillbaka. Hey, snart konkurrerar väl jag ut ÖT och deras monopol på daterade nyheter.

Så, som kontrast till gårdagens vinter-hyllning kommer nu en tillbakablick på sommaren som varit.
Stretching cat-style vid poolen (med hjälp av poolen!) i solnedgång på bakre terrassen. Aah.   

Lounge-arean (skönaste soffan) bredvid poolen för oss bekväma frassar
som inte är brydd i gymnastiska övningar utan snarare sippar på ett glas kall mjölk.
Ett skutt ner från terrassen breder sig de sälla jaktmarkerna ut sig.
Men varför skulle man gå utom synhåll för matskålen?
Visst var sommaren vacker, men nog är vintern så mycket mera magisk. Vad tycker ni?

onsdag 5 november 2014

020. Så vitt jag vet...

Utsikten från matsalsfönstret i morse.
Shit vad vackert det var här i morse på Patriksbackan när jag vaknade upp! 
Solen höll just på att bryta dag och nattens snöoväder hade lagt tjocka gnistrande drivor över det annars så karga höstlandskapet. Så medans jag yrade sömndrucket runt med kameran för att fånga det vackra utanför fönstret kom jag att tänka på en sak; jag hatar vitt som en dominant färg, ett faktum som alla är väl medvetna om vid dethär laget, vitt som ett litet avbrott, som ett komplement, det funkar, det är okej, men vitt som en dominant helhet, är bara en fantasilös bortförklaring. 

Men, min regel har ett undantag, eller till och med tre, insåg jag när jag beundrade världen runtomkring. 
Snö, vita vidder så långt ögat kan nå, så rogivande, så vackert. Det är okej. Det var nummer ett. 
Nummer två: Quattro såklart, min vita hårboll, hon är snygg i sin nästan helvit vinterskrud just nu. Också okej. Sista, nummer tre: brudklänningar. En helvit skapelse som särskiljer festens mittpunkt från de övriga deltagarna. Den enda gången jag skulle kunna tänka mig att bära helvitt (eh, rättelse, den enda gången jag skulle kunna tänka mig att bära helvitt PRIVAT, min arbetsuniform som jag bär åtta timmar varje dag, är ju trots allt en tvådelad helvit skapelse komplett med mössa och allt, tydligen sånt man glömmer när man är mitt uppe i bloggivern...)Nå, så vitt jag vet är det allt vad vitt jag tål i större mängder. Hur är det med er? Har jag missat något?
Vad annat är snyggt i vitt?

Nog yrat, lite bilder på det istället!
Så vackert, så fridfullt. Framgår det kanske att vintern är min favoritårstid?
Jag tror bestämt att jag skall ägna min lediga onsdag åt att bygga snölyktor,
såfort jag ätit lite lunch, nån som vill komma ut och leka med mig? 
Vår vackra vita diva-kitte Quattro.
Nope, hon kommer inte ut och leker, såhär kommer hon att ligga tills det blir vår igen.
Brukar era katter också gå i ide? Jag har försökt övertyga henne om att kattdjur inte gör det...

lördag 1 november 2014

019. Trick or Treat?

Halloween-helgen till ära vill jag bjuda på lite äldre bilder av mig och Svetsaren, dock inte så gamla som de ser ut att vara! De första; föreställande 20-tals-paret, är från hösten 2013 och 50-tals-paret är från året innan. Japp, vi är mästare på att klä ut oss, eller mästare och mästare; låt mig säga såhär, vi älskar att klä ut oss och bjuder gärna på oss själva. Ja, vi låter bilderna tala för sig själva. 
Happy Halloween och trevlig Allhelgona från oss på Patriksbackan!
 
Japp, that's me! 20-tals-tema stod på programmet!

Fotoshoot 20-tal: Jag och Svetsaren!
Svetsaren!
Och så förflyttar vi oss raskt framåt några årtionden och dyker ner i 50-talets glada värld!  
1. Svetsaren och jag, let's rock'n roll!
2. Hello, it's me! 
Trevlig helg alla! //lillHill